Jag flyttade utomlands första gången när jag var 19 år och i Asien hamnade jag när jag var 29. Då flyttade jag till Singapore för att börja min doktorand och delade min tid mellan Singapore och fältarbete i Malaysiska Borneo på Mount Kinabalu. Jag flyttade till Yunnan i Kina 2019 för att påbörja en post-doc och fortsatte mitt påbörjade doktorandarbete med att utveckla hårdvara för att samla in ljud som hjälper till med att göra något som heter biomonitoring: att se vad som lever och existerar i områden genom att samla in ljud och annan data som temperatur och lufttryck. Vi arbetade med att kunna lokal producera (billigt och tillgängligt) vart som helst men fortfarande leverera en produkt som funkar under väldigt svåra förhållande: tropikerna och berg! Yunnan är helt fantastiskt vackert och jag bodde och jobbade i en tropisk botanisk trädgård.

Tyvärr så bröt jag min ankel och ben svårt i en olycka som involverade en glass (som smakade hemskt) och att jag behövde gå på toa. Jag har jobbat på berg som är helt otroligt svåra att jobba i, Mount Kinabalu är brant, ytskiktet är löst, det är landslides och jordbävningar och flashfloods och ofta 20 kg packning och man trillar konstant. Så lite snopet när jag stöp på botten av en trappa för att någon lagt plast över ett väldigt halt område. Tänk er att ni nu är i en by i södra Yunnan (det är mitt i ingenstans) och din fot står åt fel håll och du vet att du bröt grejer när du slant på helt plan mark (det låter när du bryter grejer ordentligt). Efter en helt fantastik ambulansfärd till närmaste stad! (jag blev varken fastspänd eller fick smärtstillande) så anlände jag till några doktorer som verkade helt ok men det var väldigt svåra brott. När jag väl kom hem från sjukhuset efter en lyckad operation så stod det klart att min dåvarande arbetsgivare kanske inte var bäst på att hantera anställda som har haft olyckor, speciellt inte där den anställda kan arbeta heltid efteråt (jag behöver inte ett ben för att programmera och analysera data).

Valet var att försöka ta sig hem till Sverige och vara arbetslös eller att flytta till Beijing och arbeta som biologilärare på en gymnasieskola. Jag flyttade till Beijing tre dagar efter att jag fick tillstånd att sätta vikt på benet och började jobbet efter fem dagar på båda benen (ja, det gjorde ont). Det andra alternativet var att flytta hem till Sverige och vara arbetslös. Jag har ett väldigt annorlunda liv nu mot ett år sedan men Beijing är fantastiskt vackert och ankeln börjar bli tillräckligt bra att jag börjar kunna gå på hiking turer i bergen häromkring. På något sätt så överlevde jag också min första vinter på sju år! 

Catharina Karlsson